Nu har det nästan gått 1 ½ år sedan Kaztor började halta. Vi bokade tid hos veterinär för en hältutredning. Hos veterinären fick vi gå och springa i en korridor och sen klämde och böjde han på alla leder.

Den kliniska undersökningen löd:

• Skritt- drar in rumpan hela tiden, svänger med hela kroppen, går under sig med bakbenen.

• Kan inte trava.

• Galopp- ser mycket besvärad ut när han försöker öka takten.

• Ömmar vid böj på båda armbågarna och bogar.

• Ömmar vid sträck båda höfter och höger has.

Efter alla böj och sträck så bar det av till röntgen där de tog mellan 15-20 bilder på alla leder och från alla konstiga vinklar. Jag förstod redan under röntgen att det var något knas med lederna. När jag satt och väntade på svar var det flera olika människor som sprang in och ut ur rummet och tittade på bilderna och log medlidande mot mej när dom kom ut därifrån.

Jag kom ihåg att jag tänkte "Hur fan kan ni komma ut och le era idioter…" men det är väl så man gör. Jag kommer tyvärr inte ihåg så mycket av vad veterinären sa för det bara snurrade i min hjärna, men i journalen står det …

• Relativt stora OCD-förändringar i båda bogar.

• Lindriga pålagringar i båda armbågarna (går ej att friskriva).

• Samma gäller båda höfterna.

• Har en OCD-förändring i höger has.

Instruktioner…

• Sagt att relativt stora problem i väldigt många leder. Sammantaget rätt dålig prognos.

• Sagt att inte etiskt att operera alla leder. Sagt att man kan prova NSAID och se hur han svarar men prognosen är dålig. Ny kontakt om 3v. Om ej bättre eller om han blir sämre bör man ta bort honom. Sagt att minimal chans att det blir bättre när han växer mer.

Hmmm … ja vad säger man … det kändes som om världen gick under …Nu i efterhand när jag läser detta, kan jag förstå att många skulle välja att avliva sin hund. Men jag kan inte göra det innan jag vet om det finns några alternativ.

Jag ringde till vår underbara Adrienne som verkligen ställer upp i vått och torrt. Hon bokade en tid på Ultuna och jag, Kaztor, Adrienne, Fame och King for dit ett par veckor senare för en ny undersökning. Jag hade sett till att röntgenbilder och journalen från föregående djursjukhus hade skickats till Ultuna så att de kunde gå igenom dom där.

På Ultuna fick vi springa och gå i en korridor igen och veterinären klämde och kände igenom lederna. Åter till röntgenbordet där dom tog fyra-fem bilder på höger has som är det sämsta ställer att få OCD. Tillbaka till veterinären som nu hade gått igenom alla röntgenbilder.

Hennes bedömning blev att det inte alls fanns någon OCD i hasen. Han är lite glapp i hasleden men det kan han leva med. Tyvärr så hade han OCD i båda boglederna men det var inga problem att operera. Bogarna är då det bästa stället att få OCD i. Hon såg inget konstigt med de andra lederna som veterinären på föregående stället gjorde. Då funderar man …

Hur kan veterinärer se och tycka så olika?

Dags för operation

Sagt och gjort … på Kaztors 8-månadersdag bar det av till Ultuna för operation. Dagen efter fick vi komma och hämta hem en glad men något medtagen hund. Nu var det rehabilitering som gällde.

Under de närmaste fyra veckorna fick inte Kaztor röra sig mer än att gå ut och göra sina behov på gräsmattan. Max 5 min. sex gånger om dagen i koppel. De två första dygnen skulle vi även kyla ner bogområderna med kylklampar 4ggr/dag. Promenaderna utökades sedan med några minuter i veckan på mjukt underlag. Ni kan ju gissa hur lätt det var att få honom att endast GÅ i koppel som han var tvungen att göra under ca. 2-3 månaders tid. Han fick inte gå i trappor, hoppa, springa eller gå på hala golv.

Vi åkte även till sjukgymnasten på Ultuna och gick i trasken precis som Kinkan gör nu. Kaztor fullkomligt älskade Kjerstin och trasken.

Så hur mår Kaztor i dag då…?

Jättebra!!! Han är en superglad och sprallig hund som älskar att vara ute på promenader och leka med andra hundar. Han tar nog igen allt nu som han missade som liten …

Det tog ca.4-5 månader innan vi kunde börja ta "riktiga" promenader. Av operationen märks ingenting. Det vi märker av är att om han får för långa promenader på hårt underlag, eller för mycket bus med andra hundar, så börjar han knixa mer med hasen än vad han annars gör. Vi lär oss hela tiden vad som fungerar.

Jag har lärt mej så otroligt mycket av detta. Vissa stunder har varit jättejobbiga medan andra har varit helt underbara. Vad jag mest av allt har lärt mej är att aldrig lyssna på vad EN veterinär säger utan man ska gå till fler.

Röntgen av höfter och armbågar vid ett års ålder blev HD grad A , ED 0. Jag tror inte det kan bli så mycket bättre.

Där fick den veterinären så han teg.

Ett jättestort tack till Adrienne som ställde upp och tog sig tid med oss. Du vet att du har en stjärna i himlen.

För er som vill läsa lite mer om OCD bifogar jag en länk.

www.regdjsh.se/listfiler/koppladefiler/OCD.pdf

Anna & Kaztor