Äntligen
har jag fått äta nåt som hör oss amerikanare till – kebabpizza med
fefferoni.
Vilket
smarr! Mmmm ...
Om
jag tar det från början, så var det så att matte, husse och Elin hade köpt
hem pizza och mumsade i sig.
– Hm,
vad får jag då, tänkte jag ... nehej, inget!
Men
som tur var, orkade inte Elin sin halva kebabpizza. Fefferonin tyckte hon
inte om, så de låg ju på sidan.
Hon
ställde ifrån sig tallriken med pizza på bänken.
Matte
och husse var i hallen och diskutera färgprover.
–
Vilket tillfälle, tänkte jag!
Lätt
match för en annan som har giraffhals att nå den där tallriken.
–
Mums, en stor bit pizza och fefferoni. Men jäklar, jag tappade en fefferoni
så jag lade mig ner på mattan sedan och mumsade i mig den.
Då
kom den elaka matten in i köket. Oj, hon blev visst arg. Varför?
Bjuder
hon inte måste man ju ta själv, eller ... ?
Och
kebabpizza med fefferoni, det kan man ju bara inte motstå när man är
amerikanare som jag är (det finns ju liksom i blodet med "skräpmat").
Matte mumlade något om att det var alldeles för starkt för mig. Tycker
hon ja!
Så,
jag vill bara tipsa alla mina polare om kebabpizzan från Amigo. Den är
kanon!
Är
vi några stycken kanske vi kan få mängdrabatt. Vad tror ni?
Vov
från Devil
|

Det är tyvärr tomt, bara kartongen återstår
|