På valpkurs i Noaks skepp 28 juni 2003
 

Alla bernisar med hussar och mattar samlade.
I mitten mormor Adrienne med alla valpars pappa Sigvard och farmor Vilma.


Hej!

Jag heter Xazza, är en berner på 11 1/2 månad, och en av tjejerna i Lordchamp Kennels X-kull. Jag tänkte berätta lite om vår säsongsavslutning på valpkursen som vi haft i Noaks skepp - ett stort grustag i närheten av Prostökna (en bit utanför Strängnäs). Jag och de flesta av mina syskon i X- och Y-kullarna har träffats en gång i månaden sedan i november förra året och fått lära oss och våra hussar och mattar en massa nyttiga saker. Mormor Adrienne Raask har varit en klippa för oss allihop.

Den 28 juni var det dags för säsongsavslutning. När jag åkte hemifrån på morgonen med min husse och matte, var jag väldigt spänd på vad som skulle hända. Jag såg att till och med mina bästisleksaker blev nerpackade och förstod att här var det bäst att sno sig på ut i bilen. Det verkade bli en kul dag och jag ville ju inte bli lämnad kvar hemma.

Väl framme i Noaks skepp kände jag igen mig. Ingen av mina syskon hade kommit, så jag sprang runt själv en stund och kollade in eventuella dofter som tillkommit sedan sist. Efter en stund fick jag sällskap av min halvbror Yoker och därefter kom mormor Adrienne med Scarlet och pappa Sigvard. Dessutom hade hon med sig farmor Vilma vilket var jätteskojigt, eftersom jag annars bara brukar se henne i TV-soffan på lördagsmorgnarna. Mina andra syskon kom en efter en med sina hussar och mattar och alla var vi lika glada åt att få träffas igen.

Ännu gladare blev vi när mormor sade åt oss att idag skulle vi få leka alla tillsammans utan koppel, för idag

gällde inga principer. Vi sprang runt och lekte med varandra en bra stund, men det var jobbigt kan jag lova. Jag blev så trött, så jag hoppade in och lade mig i bilen på min plats. Vilken tur att matte hade lämnat bakluckan öppen! Där hade jag bra koll på läget, men kunde ändå få vila mig en stund.

När även en del av mina syskon blivit trötta, tyckte mormor att vi skulle få vila lite. Under den tiden passade våra hussar och mattar på att fika och prata om allt som hänt sedan förra träffen i maj. De pratade och undrade och redde ut alla frågor som hade dykt upp i takt med att vi blivit äldre.

Det positiva med valpträffarna är att vi blivit så bra kompisar, alla vi valpar som varit med; mina helsyskon Xi, Xelda, Xeke, Xerxes och Xingo samt halvsyskonen Yolly, Yoker och Y-Kalle.

När de vuxna fått chansen att prata av sig en stund, berättade mormor om nästa träff som en del av oss ska ha i juli - ettårsröntgen och vaccinationssprutan. Vi ska röntga våra höfter och armbågar för att få veta om de mår lika bra som vi själva. Det ska bli en mycket spännande dag för oss alla, tycker min husse och matte.

Till sist tyckte dock både jag och mina syskon att det blev lite för mycket prat och för lite action. Vi ville ut och röra på oss och visa att vi kunde vår läxa - gå fint, sitta och ligga.

Mormor Adriennes kompis Magnus kom med sin hund U-Dixon, så vi fick se hur han leker med sin husse. Sedan visade mormor och Scarlet hur man kommer och sitter fint vid mattes sida

och naturligtvis ville Vilma också vara med och sitta på andra sidan. Pappa Sigge visade upp det han är bra på - att bita av kopplet. Klart att alla ville vara med en sådan här toppendag!

Jag måste ju erkänna att det är klart mycket roligare att jobba själv, än att sitta fint och titta på. För att fördriva tiden när de andra visade upp vad de kunde, ägnade jag mig därför åt att gräva upp den grop som Xingo påbörjade tidigare. Det kom fram en massa härlig, fuktig sand, som var så skön att svalka magen i. För säkerhets skull såg jag till att sanden fördelade sig jämt över hela kroppen - från nosen ända bak till svansspetsen. Det gäller att ta för sig.

Sanningen att säga så hade vi en fantastisk dag tillsammans. Solen lyste och det var alldeles lagom varmt. Helt perfekt!

Framåt eftermiddagen, efter en hel dag tillsammans, var det så dags att skiljas och åka hem igen. Jag var så otroligt trött så jag somnade direkt när jag lagt mig i bilen och sov hela vägen hem. Jag orkade knappt kissa hemma på gräsmattan, utan ville bara in. Jag hoppade upp i vardagsrumssoffan, lade mig till rätta mot kudden, drog en djup suck och somnade om.

Det kostar på att vara ute och träna och umgås med alla fantastiska bernisar, men det är så otroligt roligt.

Hej då, vi ses i höst igen!

Text och bild: Lordchamp Xcellent Xazza och matte Elisabeth Löfberg


Upp       Hem